Är celiaki och glutenintolerans samma sak eller?

Glutenintolerans utan celiaki – finns det?

Glutenfri diet hjälper även vid NCGS säger Hans Björknäs 

Symtom som kan tyda på celiaki är vanliga. Bland dessa finns orolig mage, diarré, trötthet och viktnedgång. Men alla som har symtomen har inte celiaki, eller glutenintolerans som det ofta kallas. En relativt okänd sjukdom gör att man kan få problem av gluten ändå.

En amerikansk studie visar att sex procent av befolkningen har celiaki-liknande symtom, trots att bara en till två procent har konstaterad celiaki. Att få problem av gluten utan att ha celiaki kallas på engelska för Non coeliac gluten intolerance eller Non coeliac gluten sensitivity, förkortat NCGS. Vissa har tolkat detta som att celiaki och glutenintolerans – eller glutenöverkänslighet – är olika saker. Men så är inte fallet, det handlar i själva verket om två olika typer av glutenintolerans.

– Glutenöverkänslighet och -intolerans är samma sak och celiakipatienter är naturligtvis också glutenintoleranta. Men det finns alltså en helt annan sjukdom – glutenöverkänslighet utan celiaki. Den orsakas sannolikt av en helt annan mekanism än celiaki, säger Hans Björknäs, specialist på invärtes medicin vid läkarstationen Gastrolab i Vasa i Finland.

IBS ger liknande symtom

NCGS är alltså ett tillstånd som beskriver de patienter som inte tål gluten, men som saknar de skador på tarmluddet och antikroppar i blodet som tyder på celiaki. Förutom att ge symtom som liknar dem vid celiaki, kan NCGS också ge besvär på andra ställen än i tarmen. Det kan handla om koncentrationsstörningar, värk i lederna och domningar i armar, ben och fingrar. Symtomen kan dyka upp flera dagar efter det att man ätit något som innehåller gluten. Men en patient som har symtomen utan att någon celiaki hittas behöver inte ha NCGS.

– Nej, det är inte säkert. Vanliga tarmbesvär som irriterad tjocktarm (IBS) har också symtom som påminner mycket om dem man har vid celiaki och NCGS, fortsätter Hans.

     

Text: Niclas Samuelsson
Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som rör medicin och hälsa.

Denna artikel publicerades ursprungligen i Matnyttig nr6 och återpublicera här med benäget tillstånd av Astma- och Allergiförbundet.